Det har varit magiskt.
Sol hela helgen fick vi!
Idag tvingade jag sambon ut och köpa stolar så att vi kan sitta ute. För första gången satt vi ute och fikade i stolar.
Jag hann även ha en picnic med kaffe igår på gräsmattan. Låg och tittade på myror i gräset. Snacka om att leva i nuet. Snacka om att njuta av tillvaron. Det var länge sedan jag tillät mig själv att bara vara... och det var skönt och jag var värd det.

Jag hann även göra i ordning och plantera i min ena pallkrage. Så svårt att veta vad man vill ha på sin tomt. Det är vår första sommar här. Vi är fortfarande chockade över att allt är vårt. Jag brukar ställa mig mitt på gräsmattan ibland och bara stirra ut...inspektera mina ägor så att säga. Hela tomten är full av blommor just nu, på gott och ont. Blir svårt att tänka på hur man vill att det ska se ut. Bara gräsmatta eller göra något annat kul med jorden. Just nu är det bombnedslag på vissa ställen. Vi har grävt ur, lämnat det och grävt nån annan stans. Sen så har det kommit upp blommor lite överallt. Jordgubbslandet ser mest ut som en blommande äng... Ja tänka sig att jag har ett jordgubbsland! Kunde inte ens tänka mig det för två år sedan.
Har inte haft så mycket lust att plugga i helgen, däremot har jag varit ute massor och rört på mig. Dels i trädgården. Med pallkragar, plantering, jord. Dels har jag promenerat och sprungit. Jag har liksom haft shorts på mig hela helgen!! Jag som alltid tycker det är kallt. Märklig känsla att springa i kortärmat. Jag har blivit en av alla andra i Sverige som sticker ut fejan så fort det är varmt. Jag har blivit försvenskad. Fika är det bästa jag vet. Lagom är inte ett konstigt ord längre...jag älskar lagom. Ja och så solen, man lär sig uppskatta den på ett annat sätt här i Sverige. Dock fick jag solallergi som vanligt :(

Idag hade jag en dispyt med den stora. I flera dagar har jag hört han säga att han ska göra läxor sen, duscha sen, äta sen, etc etc Han hade sin skoldator med sig, även det tog tid att få till. Han satt igår lite med läxor. Har ingen koll på vad som är gjort. Det är märkligt med skolan idag, så svårt att hålla koll på vad som ska göras, vilka läxor de har, när saker ska lämnas in. När jag påminner hela dagen idag så får jag sen till svar. Till slut säger han att han inte har någon batteri kvar och att laddaren är i skolan. Jag föreslår att han ska stänga av sitt spel som han har suttit vid all sin vakna tid i flera veckor och börjar ringa runt och kolla om nån har en laddare att låna. Kollar upp, den kostar minst 500, och jag har inte råd att lägga en femhundring på en laddare som jag inte ens kan använda sedan.
Det bara brast för mig. Jag stängde av internet i hopp om att han ska vakna upp ochbörja agera.
Nu sitter jag och gråter för att jag har sagt saker som eg är sanna och som är jobbiga för mig (!) att säga då jag har så dåligt samvete för att barnen har det så som de har det. Vad gör ungen då?
Jo han har lagt sig pch somnat.

GAAAAH!!!!!
Jag är så frustrerad och arg att jag vet inte vad jag vill göra med mig!!!
Jag vill inte se detta!!!
Jag orkar inte se detta!!!
Jag orkar inte kämpa för de längre!!!
Ja jag har misslyckats, stäm mig! Men låt mig slippa få se eländet. Ungjävlar uppskattar inte mig eller vad jag gör för de.
Den minsta har haft vänner hela helgen hos sig. Sambon var tvungen att fråga om han beter sig så mot sin pappa också, eller om det bara är mig som de kan jävlas med. Han blev allvar...för en sekund. För att sedan skita ner igen precis efter att jag har dammsugit första gången.

Jag blir inte klok. Jag vet inte vad jag ska göra med dem.