Har hänt en del saker på jobbet som gör att jag har börjat söka jobb. En del av mig känner att jag verkar vilja springa ifrån problem, men en annan del känner mig klar med det jag har kunnat tillföra för företaget.

Jag har tagit tid för att plugga. Ordentligt. Skönt att kunna göra det nu när ungarna inte har sin hockey, skulle ju aldrig funka annars.
Har även tagit tid till mig. Har sprungit nästan varje dag. Har planterat mer växter. Har rensat i trädgården. Har mediterat, städat, skrivit dagbok och njutit av tillvaron. För första gången på länge. För första gången på länge mår jag bra, har hittat balans i min tillvaro. Tror att en del av det har att göra med att jag bestämt mig för att byta jobb. Har kommit på vad jag egentligen vill göra. Och hur jag vill att livet ska se ut. Barnen mår bättre vilket förbättrar tillvaron ännu mer.

Imorgon fyller jag 38. Hurra för mig!
Ser inte en dag över 25 om jag får säga det själv.. Det var ju igår jag var 25, och nu helt plötsligt 38. Jag är närmre 40 än 30...och ett år närmre pensionen. Yey!

Det har hänt lite saker bl annat på jobbet.

Det har varit sura miner på att jag går varje måndag för att vara på möten.

Chefen har haft ett samtal med mig. Önskar att jag förberett mig mer på detta.

Det som blivit framfört är bl annat mina arbetstider.

Att jag kommer försent varje morgon, vilket visserligen stämmer men med tanke på att jag jobbar då 8-16:30 så betyder det att jag jobbar över 2,5 timme per vecka. Att jag aldrig kan lämna min arbetsplats betyder det att jag aldrig har lunch heller. Det heter så bra som att lunchen ingår i arbetstiden.

Jag är trött på detta nu.

Kul att när man loggar in på avanza och ser att det har kommitinpengar från utdelningar.

Har länge klagat på att jag inte hinner göra så mycket under dygnet. Har även sett i olika medier folk som gör något jämt och känt mig helt oduglig på att leva...varför man nu jämför sig med andra... Men jag har även reflekterat över folk som faktist hinner med saker. Jag har under många många år hållit på med multitasking något som inte så där är jätte jättebra ur stresspunkt. Kanske därför jag känner att åren har gått men jag hann aldrig njuta av livet? Vart tog tiden vägen? En av anledningarna till att jag gick in i väggen för x antal år sedan... Det sägs att man lär sig av sina misstag. Ja andra kanske gör det, inte jag. För här sitter jag igen med multitaskning:

Större barn som inte mår bra = tårar, oro, ångest, psykolog, diverse utredningar, möten hit och dit, släppa allt och hjälpa barn i tid och otid..

Soc anmälan av ex = stämning, advokat, soc, möten hit och dit, barn som inte mår bra av antagligen allt det också =jag ska vara stark, ge trygghet, lyssna, stödja, klappa, pussa, älska.

Jag = komvux kurser som jag måste bara ha NU, egen träning för jag sitter still på jobbet (stress i sig då jag prioriterar annat oftast),  ta hand om sig själv som kvinna, tjej(= ansiktsmask - när jag dammsuger, handmask - när jag är totaltutmattad i soffan/sängen, massage?, träning?, solning?,   kaloriräkning?,   snacka skit i tel med andra kvinnor   samt klämma in det där att bara vara och inte göra ett skit...finns ju inte på världskartan     ) + ta hand om hela hushållet förutom matladningen, koll på att alla barn kommer till och från sina träningar och pysslet kring vem lämnar/hämtar vem.

Just det och så heltidsarbete på allt detta.  

Det kanske är jag som har så höga krav på mig själv att jag vill hinna med allt. Det bästa med detta är att jag hinner göra allt ovanstående med ständigt dåligt samvete om att jag aldrig hinner koncentrera mig och njuta av det jag håller på med. Och ständig huvudvärk.

Men om jag skulle göra en sak i taget så skulle jag nog inte hinna med hälften av det jag gör idag. För det ÄR viktigt att barnen mår bra. Det ÄR viktigt att jobba och tjäna pengar. Det ÄR viktigt för mig som kvinna att se bra ut och ta hand om mig. Man vill alltid utstråla ungdom, hälsa och välmående! Det ÄR viktigt med träning för att jag mår bra av det. Det ÄR viktigt med mina kurser då mitt nuvarande tråkiga jobb gör att jag mår ännu sämre än jag mår. SÅ vad ska bort då i så fall??

Grejen är att det finns så mycket mer man skulle vilja göra (som även andra faktist gör). Resor är ett ex. Man behöver tid för detta. Och man behöver vara mottaglig för att resa. Jag skulle vilja umgås mer med andra, något jag varken prioriterar eller orkar med idag.

Vad skulle du vilja göra?

Hur prioriterar du i ditt liv? Hur får du ditt liv att gå ihop? Tipsa mig.

Sitter med komvux matte B och känner mig helt dum i huvet. Det var visserligen länge sedan jag satt med skolböcker men nu känns det som att jag borde aldrig ha tagit i en skolbok... suck. Kan inte heller komma på att jag har haft stort behov av dessa matematiska tal i verkliga livet.

Mina barn har kommit på att de kan utnyttja mig. Min stora ringer mig och ber mig om pengar. Det är enda gången han ringer mig...ever. Fast han är hos sin pappa så ringer han mig om pengar.

Den lilla, han ringer mig så fort han behöver ta sig nånstans och inte orkar. Igår tex ringde han och bad om skjuts hem till pappa. Har bussar slutat gå? Jag sa så klart nej...eller tidigare var det inte självklart med ett nej. Men nu är det för mycket.

Hockey tränaren hittar på samma dumma saker. Som att ha träningsmatcher och träningar på andra sidan stan. Det gör att man måste åka fram och tillbaka samt är träningstiderna sena. Herregud, säsongen är slut, skaffa ett liv!!!

Annars, ja annars är allt suveränt!

Satt och räknade ihop ekonomin. Vi har spenderat en hel del. Jag har ändå kunnat lägga undan lite och det är tack vare min sambo. Nu har vi satsat lite på inredning. Har bl köpt en matta till vardagsrummet samt hall på nedre våningen, samt sol speglar från hm enligt nedan

Har endast fått den lilla så länge. Vi kommer ha de hängandes på en vit vägg, får se hur det blir. 

Pengarna försvinner snabbt när man väl börjar köpa. 165 kr här, 169 där och det kan bli många tusenlappar. Jag har även köpt en del kläder till både mig och barnen. Ok för barnen då lillmannen har växt ur, men jag behövde inte egentligen.

Nu är våren igång och vi behöver småsaker till trädgården. Jag ska inte ens tala om större grejer, det köper sambon från eget konto.

Veckorna går snabbt, har tänkt många gånger skriva om barnen men jag har ingen kraft eller energi till att älta med allt längre.

Vi är i kön till tingsrätten fortfarande.

Barnen är mer hos mig. De tar det själva med pappan. Eller jag tvingar de att ta tag i det och inte vänta till sista sekunden som de så gärna vill. Blir frustrerad när jag ser att de försöker dra ut på tiden.

Den lilla har blivit starkare och tryggare i sig men behöver mycket stöd och uppmuntran. Han gick till pappa igår förresten. Han har haft sista match i helgen där laget vann guld och det blev ett perfekt avslut för hans hockeykarriär. Under matchen hände en olycka och ambulansen kallades. Han hade reflekterat över att det kunde vara han.

Den stora har jag ingen koll på. Ena dagen är allt bra och i nästa är han låg.

Jag bröt ihop igår på mitt föräldramöte. Känner att jag orkar inte dras tillbaks hela tiden. Vill att alla jävla möten ska vara över! Vi skulle önska något för sig själva och de andra i gruppen. Jag hoppade över detta först men var sedan tvungen att säga något. Jag önskade de andra lycka till och för mig och barnen önskade jag att de skulle uppleva mer trygghet och stabilitet i sina liv. Där brast det. Jag är trött. Otroligt trött. Har lagt ner så mycket tid och energi på få allt att funka, att barnen ska må bra. Nu klarar jag knappast av att sitta och jobba. Jag gråter varje kväll när jag ska hem. Funkar det verkligen så? Ska man gå och vänta på att må bättre?

Sådana dagar kan jag bli så arg över att fanskapet har vunnit. Hans mål är ju att knäcka mig.

Nu när barnen inte är hemma så försöker jag göra det jag önskar. Tråkigt nog så har jag inte så mycket ork att göra något..  

Nu är vi nästan i mitten på april.

Har inte gjort så mycket och har inte heller orkat engagera mig i så mycket. Jobbet tynger mig just nu, mest för att jag har lite att göra (förutom sätta på kaffe och ta fram fika) och för att jag är totalt understimulerad. Just nu är det mässa varför vi nu ska vara med på den..(jag tycker vi är för små för det)

Har inte kommit på än hur man löser livets pussel för att hinna med allt. Har inte heller energin att tänka på det.

Har tjänat 43,76 kr på börsen idag. Det har dock varit många köp hittils..

Just nu känns allt bläää