Idag hade jag möte med min familjebehandlare. Vi pratade om barnen, vad som hänt förra veckan, hur det går i skolan för dem, vad de säger och tycker.
Känns som att vi inte kommer till de konkreta råden som jag blev lovad för ett tag sedan. Eller så gör jag redan som man "ska" enligt de normer som finns.
Suck. Jag hoppas att det ger något till slut. Att all tid jag lägger ner är inte förgäves. Det har blivit en förändring enligt barnen. Bara tanke på att jag var tvungen att gå till soc för att barnen inte fick mat gör mig förbannad! Det som borde vara så självklart.

Ibland känns det som att jag själv har tagit vatten över huvudet. Att jag aldrig borde ha anmält honom. Jag hade barnen ett tag, och sedan backade de för att de ville undvika frågor från han. Vilket är förståeligt. Men jag vill inte kriga med han. Jag har aldrig velat kriga med han. Jag ville lösa det som man "borde". Jag är avis på andra föräldrar som uppfostrar sina barn tillsammans fast de inte är bästa vänner. Jag är avis att andras män sätter sina barns välmående i första hand, som väljer barn före sitt eget ego. Och undrar vad som är fel på mig eftersom jag fick dras just med en "sån" man...

Så jäkla märkligt egentligen att jag alltid är tvungen att gå den hårda vägen. Som om jag är född till en krigare. Långt ifrån. Jag är mesig, emotionell och otrolig tråkig. Förutom att jag har rätt dåligt självförtroende och är osäker på alla mina val här i livet (tack, mamma) så har jag massa rädslor. Och hur jag än gör så måste jag alltid kämpa, lära mig eller stå ut med saker och ting.
Det enda som jag alltid velat med livet är leva lungt.
..
.
Och en hund.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har blivit trött på problem med denna sida. Vill du följa mig med mig? Här fortsätter jag skriva: https://2017lady1980.blogspot.com/ ...

Jag har insett en sak. Jag tycker inte att arbetslivspsykologi är kul. Nu kommer jag avsluta kursen bara för att men jag tycker inte den är lika kul som utvecklingspsykologi. Sedan har jag tänkt på en sak nu när jag försöker tänka ut vad jag s...

Hade en märklig situation på jobbet igår. Chefens eurocard faktura har inkommit och jag har samlat ihop kvitton. Han bor i Västerås och har förmånsbil egentligen. Men på grund av en ögonsjukdom fick han ta sig till och från arbetet kommunalt dvs tåg....

Idag ringde jag upp son 2 och frågade om han ville spela biljard med mig. Han var lyrisk över erbjudandet! Och jag blev glad. Jag var på dejt idag. Med alla mina 3 pojkar. Inte illa eller hur. Och jag njöt av varenda sekund. Vi spelade biljard, dr...

Jag var hos optiker igår. För att min chef tvingade mig skaffa terminalglasögon. Jag har levt i förnekelse länge men nu måste jag erkänna att min syn har blivit sämre, vilket stämde efter undersökningen. Jag klarar mig inte när jag kör bil, och ser i...