Jag fick hämta barnen i onsdags. Pappan började fråga ut de om brevet han fick. Minstingen fick panik och ringde mig. Kvart över 22 på kvällen blev de hämtade. De pratade med varandra i alla fall och kom överens att båda ville åka. Jag fick smsa barnens pappa om att jag hämtade de och att om han hade invändningar på brevet så skulle han ta kontakt med mitt ombud.

Hemma var det mys i soffan en stund innan läggdags. Vi satt ihop och pratade. Det märks tydligt hur barnen söker trygghet och var de känner sig trygga. Jag frågade hur de känner sig i kroppen när det blir obehagligt. Jag lider med dem. Lider så otroligt. Klandrar mig själv. Försöker lindra mitt eget samvete med att ställa allt tillrätta nu när de har blivit äldre. Är så koncentrerad på att undvika att göra fel eller säga fel saker att jag får ont i huvudet av all spänning som jag utsätter mig själv för.

Igår var det Internationella kvinnodagen. En helgdag i Ryssland. För mig är det vilken dag som helst. Vill man ha en anledning så kan man fira varje dag. Men en tanke hade jag... Kvinnor är starka. Tjejer, flickor, fruar, älskarinnor, systrar, mödrar, kärt barn har många namn...

Fredagen började inte så kul dock. Stora sonen har 39 i feber. Han hade spillt ut juice över golvet i vardagsrummet. Somnade i soffan igår, vaknade i morse och skulle på toa och råkade välta glaset. Jag fick torka golvet i omgångar, det är fortfarande klibbigt. Sedan kunde jag inte få igång spisen. Så vi blev utan stekta ägg i morse. När jag kom hem för att äta lunch med sjuka sonen så visade sig att pellets pannan hade gått ner och det var skitkallt i huset.   

Jag ringer och berättar det för sambon. Han är irriterad och stressad över situationen. Det var anldeningen till att han inte ville ha hus från början. Fick bita mig i läppen för att inte säga dumma saker.

Jag ska lära mig pelletspannan bara för att slippa höra han oja över saker som rör huset. Jag förstår att vi alla ÄR olika, men va fan det är små bagateller. Varför är man alltid rädd för ansvar?? Jag har inga problem att sälja huset heller om det skulle vara så. Orkar bara inte höra. Fixa det, lös det.

Sån är jag. När den andre inte "klarar av" då går jag in. Det är lättast för mig om den andre inte vill/klarar av/är kapabel till , för då blir det så enkelt.  Jag bara löser det. Jag klagar inte, jag ifrågasätter inte, bara löser det så att jag kan koncentrera mig på andra viktiga saker, eller tusentals andra saker som behöver lösas. Den andre kan uppfatta mig som kontroll freak, och visst gillar jag ha kontroll. Men det tar mer tid att bråka om saker än att lösa saker. Vissa av dem i alla fall.

Hello PMS....  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har blivit trött på problem med denna sida. Vill du följa mig med mig? Här fortsätter jag skriva: https://2017lady1980.blogspot.com/ ...

Jag har insett en sak. Jag tycker inte att arbetslivspsykologi är kul. Nu kommer jag avsluta kursen bara för att men jag tycker inte den är lika kul som utvecklingspsykologi. Sedan har jag tänkt på en sak nu när jag försöker tänka ut vad jag s...

Hade en märklig situation på jobbet igår. Chefens eurocard faktura har inkommit och jag har samlat ihop kvitton. Han bor i Västerås och har förmånsbil egentligen. Men på grund av en ögonsjukdom fick han ta sig till och från arbetet kommunalt dvs tåg....

Idag ringde jag upp son 2 och frågade om han ville spela biljard med mig. Han var lyrisk över erbjudandet! Och jag blev glad. Jag var på dejt idag. Med alla mina 3 pojkar. Inte illa eller hur. Och jag njöt av varenda sekund. Vi spelade biljard, dr...

Jag var hos optiker igår. För att min chef tvingade mig skaffa terminalglasögon. Jag har levt i förnekelse länge men nu måste jag erkänna att min syn har blivit sämre, vilket stämde efter undersökningen. Jag klarar mig inte när jag kör bil, och ser i...