Och vårväder ute.
Nej jag medverkar inte i det. Jag ser det genom fönstret. Lite bittert att sitta inne hela dagen när solen skiner. Sådana dagar är jag verkligen på fel ställe.
Känner mig missnöjd med det mesta. Att jag är tvungen att sitta inne, att jag jobbar heltid -när fan ska man njuta av livet? Att barnen inte kommunicerar vettigt med pappan. Att barn nr 1 är sjuk igen och att barn nr 2 fick avlusas i helgen (igen) - Va fan gör pappa med dem egentligen. Att jag har myror i huset istället för hund. Att jag har spänningshuvudvärk i 2 dagar för jag hinner aldrig träna (vila eller ta hand om mig). Att jag måste sitta med matte dubbelt så lång tid (än en smartare person än jag). Att jag arbetar med fel saker (sitter på fel plats, är understimulerad). Känner mig stressad hur mycket jag försöker intala mig om att jag inte är. Det finns endast 24 timmar på dygnet, även om jag beter mig som att det finns mycket mer.
Samtidigt är jag glad att jag har ett jobb som ger mig okej lön som jag kan spendera hur jag vill. Att mina barn är hemma hos mig just nu. Att det är ljust ute. Att mina gurkor och tomater har vuxit ännu mer. Att det är 1 dag närmare pension...om man nu ska se fram emot den...
På tal om det så har min pappa gått i pension nu. Skönt för han!

Och idag har jag talat med min advokat som har berättat för mig att barnens pappa har fixat en ombud. Och soc akten har kommit till mig igår och jag har vidarebefordrat den till advokaten. Och nu väntar vi på att tingsrätten ska be barnen komma in.