Går igenom min ekonomi för 2017. Tom november lön dvs allt tom 24/11.

Dags att se över vad jag gjort av pengarna.

En månad för mig sträcker sig från 25 när jag får lön till den 24 nästa månad.

Jag blev glatt överraskad att jag lyckades spara så mycket pengar som jag faktiskt sparade. Och vem kunde tro att jag hade så mycket intäkter! Detta kommer bli bra hjälp för mig under min kommande budget för 2018. Brukar ni göra en årsbudget?

Bil - i den posten ingår billån, parkering, bensin, skatt. Bilförsäkring ingår i Räkningar och är på 242 sek.

Intäkt - allt som inte kan placeras under lön. Alla presentpengar till mig och barnen och alla kända överföringar samt allt jag sålt på tradera etc, samt semester pengar för outnyttjad semester.

Kläder - i summan ingår kläder och skor för mig och barnen.

Lön - lön.

Mat hygien - för mig och mina två barn.

Räkningar - hyra, försäkringar, el, träningskort..

Shopping - allt som jag beställt, köpt, massage behandlingar, möbler, inredning hem etc Dvs allt som är onödigt och som man kan leva utan.

Utemat - fika och restaurang besök för mig och barnen.

Övrigt - bankkortavgift.

Avanza - överfört under året till Avanza

Extra - finns på kontot för snabba uttag

Kort - det som finns nu på kortet

Fond - började spara i två fonder.

Vi har varit här sedan kl 8:30.
Två fullt friska människor förutom handen som är bruten dårå, har suttit med massa sjuklingar sen morgonen.
Vid 12 tiden fick vi ett rum. Vid 14 förflyttades vi till ett annat rum.
Jag såg läkaren komma förbi och sa att hon hoppades komma till oss snart. Ja det hoppas vi verkligen,sa vi.
Det är fullt i väntrummet. Akutfallen kommer en efter en. Det betyder att läkarens närvaro kommer dröja mer och mer då...
Jag tycker det är läskigt med sjukhus. Blir blödig när jag ser alla sjuka människor, mår dåligt. :( Och all barnskrik...
Sköterskan kommer in och de har skiftbyte. Igen. Det här är vår andra skiftbyte.

Har varit med sonens hand på vårdcentralen. Eftersom den har en fraktur så blev vi hänvisade till Astrid Lindgrens barnakut. Varför akut jo för det är tydligen bara där i hela Stockholm som kan "rätta" till den.
Efter ett par timmar när väntrummet fylldes på mer och mer insåg vi att vi inte kommer komma in till doktor idag. Jag frågade efter alternativ. Sköterskan tyckte vi skulle åka hem och komma tillbaka imorgon.
Totalt har vi förlorat en halv dag på att vänta. Jag har förlorat en halv dag av min inkomst. Samhället har förlorat en halv dags av min skatt. Den skatten man betalar och inte vet för vad.
Det som är märkligt i det hela är att en fullt frisk människa med en liten bruten del i sin kropp ska behöva sitta i ett väntrum fullt med med riktigt sjuka. Sonen vågade inte ens besöka toaletten för att inte råka få något annat skit på sig.
Hur är det möjligt att det har blivit så kasst ??Och vad är det som tar så lång tid?
Är det endast en läkare på akuten?
Jag är så tacksam i det hela att inget allvarligare har hänt. Och att jag och mina barn ändå är friska människor som inte drabbas av läkarbesök så ofta.
Jag har stor respekt för de som arbetar och Vill arbeta med detta.

Är på jobbet. Känner mig helt utmattad. Har ingen anledning till det mer än att det är så grått ute.
Å va jag önskar att jag kunde styra min egen tid. Inte sluta jobba helt men inte vara så beroende av att jobba speciella tider. Få mer tid till annat. Göra saker, träffa folk som jag inte har tid eller ork med. Och framförallt bara vara här och nu. Tillåta sig att vara.

Inte stressa igenom livet. Utan ibland stanna och se sig omkring. Reflektera om man är på rätt väg.

Man har stressat igenom småbarnsåren utan att egentligen haft tid att njuta av dem, man HAR varit överallt samtidigt som man har haft det som mest. Det är inte förrän nu man undrar hur fasen klarade man det. Och vad hände med de bästa åren? Vart tog tiden vägen? 

Nu är jag den där tanten som man såg ner på när man var 17. Man tyckte ju att alla som var över 25 var gamla. När jag var 25 så fick jag barn nr 2. Minns att jag ofta ammade stående, eftersom jag inte hade tid och ro att sitta med barnet, samt att jag var tvungen att ha koll på barn nr 1. Stressnivån jag hade tog död på min mjölkproduktion, vilket gjorde det ännu mer stressigare.

And so on...

Ungefär då började jag längta till pensionen. Förhoppningsvis har jag hälsan kvar så jag kan göra det jag hade tänkt mig. Mer troligt är nog att det kommer hända något på vägen som gör att det inte alls blir hur man tänkt sig.

Vem besöker Ikea en lördag eftermiddag?
Jo, sambon och jag.
Efter att ha gått runt bland massa människor slutade det med att vi inte köpte något och åkte hem.
Slappar kväll blev det med film x2